Den danska guldåldern

Den här gången kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Den danska guldåldern, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och kulturer. Sedan urminnes tider har Den danska guldåldern varit en källa till studier, debatt och reflektion, ett ämne som väcker passioner och väcker nyfikenhet hos dem som vill veta mer om det. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Den danska guldåldern, från dess ursprung till dess implikationer i dagens samhälle. Följ med oss ​​på denna upptäcktsresa och lärande om Den danska guldåldern.

Balders Død, oljemålning från 1817 av C.W. Eckersberg.

Den danska guldåldern var en period i danskt konst- och kulturliv från omkring 1800 till omkring 1850. Den kallas också Köpenhamnsskolan.

Två händelser nämns som begynnelsen: Heinrich Steffens hemkomst efter sin bildningsresa och hans föredrag om resan och Guldhornsstölden.

Guldåldern slutar 1850, då flera av konstnärerna dog eller upphörde att vara verksamma.

Andra viktiga händelser vid 1800-talets mitt var Treårskriget, enväldets upphörande, det därmed sammanhängande antagandet av Grundloven 1849, kolerautbrottet i Köpenhamn 1853 och voldenes fald, som medförde att Köpenhamn kunde växa utanför innerstadens vallar.

Den danska kulturen blomstrade inom forskning, litteratur, bildkonst och musik, bland annat genom fysikern H.C. Ørsted, diktarna Adam Oehlenschläger, N.F.S. Grundtvig, B.S. Ingemann, författarna H.C. Andersen och Søren Kierkegaard, målarna C.W. Eckersberg, Christen Købke och Constantin Hansen, bildhuggaren Bertel Thorvaldsen, arkitekterna Gustav Friederich Hetsch, M.G. Bindesbøll och C.F. Hansen samt kompositörerna C.E.F. Weyse och J.P.E. Hartmann.

1890 använde Valdemar Vedel för första gången begreppet guldalder i sin doktorsavhandling med titeln Studier over Guldalderen i dansk Digtning och Vilhelm Andersen nämner 1896 Henrich Steffens som orsaken till Guldalderens begynnelse i sin dissertation Guldhornene. Det ansågs då uppenbart, att det här var tal om ett av de rikaste avsnitten i dansk kulturhistoria. ·

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ Guide til dansk guldalder. Arkiverad 27 januari 2002 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ "... Københavnerskolen, som især har vundet indpas i udlandet, og som skal markere den betydning, København havde som kunstcentrum med et kunstakademi, der tiltrak en række tyske kunstnere som Caspar David Friedrich (1774-1840) og Philipp Otto Runge (1777-1810)." från Om guldalderen- en introduktion av Kasper Monrad.
  3. ^ Kasper Monrad, Det Danske Landskab - De danske malere på J.C. Dahls tid, ISBN 978-82-7326-103-8, sida 36
  4. ^ Claus M. Smidt og Mette Winge, Hen over torv og gade, Mennesker og huse i Guldalderens København, ISBN 87-00-25216-6, side 17
  5. ^ "Vilhelm Andersens guldalderkonstruktion" Arkiverad 16 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. fra Adl.dk, Arkiv for Dansk Litteratur