Jungfru Marie himmelsfärd

I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Jungfru Marie himmelsfärd ur olika perspektiv och synvinklar. Vi kommer att analysera dess betydelse, inverkan och relevans idag, såväl som dess utveckling över tid. Vi kommer att granska de olika åsikterna och ståndpunkterna i frågan, i syfte att erbjuda en heltäckande och komplett vision av Jungfru Marie himmelsfärd. För att göra detta kommer vi att förlita oss på data, forskning och vittnesmål som gör att vi kan fördjupa vår kunskap och förståelse för detta ämne. Med ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt kommer vi att utforska implikationerna och konsekvenserna av Jungfru Marie himmelsfärd i samhället, kulturen och världen i stort.

För en altartavla av Tizian, se Jungfru Marie himmelsfärd (målning).
Jungfru Marie himmelsfärd
Jungfru Marie himmelsfärd, på målning av Tizian (Frarikyrkan i Venedig).
TypKristen högtid
Datum15 augusti
Geografi och firareKristna, Hela världen
PeriodGammal tradition
AnledningJungfru Maria togs upp till himlen med kropp och själ

Jungfru Marie himmelsfärd, även kallad Jungfru Marias upptagning i himmelen, (latin Assumptio Mariae) är en förpliktigad helgdag inom den romersk-katolska kyrkan som firas den 15 augusti.

Enligt en tidig romersk-katolsk och östortodox uppfattning har Jungfru Maria tagits upp till himlen med kropp och själ; detta firas i både öst- och västkyrkan den 15 augusti, men blev en romersk-katolsk dogm först 1950 då påve Pius XII uttalade sig ex cathedra i och med den apostoliska konstitutionen Munificentissimus Deus. Inom den östortodoxa kyrkan kallas högtiden för Guds moders avsomnande.

Med hänvisning till att Jungfru Marie himmelsfärd saknar belägg i Bibeln lärs inte detta i vissa protestantiska kyrkor. I evangelisk-luthersk tradition finns dock stöd för läran bland annat i Augsburgska bekännelsens apologi, där det medges att Maria ber för kyrkan.

Referenser

  1. ^ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB 1983, ISBN 91-526-0297-4
  2. ^ Augsburgska bekännelsens apologi, artikel XXI.