Höder
I dagens artikel ska vi fördjupa oss i ämnet Höder, som har genererat stort intresse i dagens samhälle. För att ge en bred och detaljerad bild av detta ämne kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Höder, från dess ursprung eller utveckling till dess inverkan i olika sammanhang. Genomgående i artikeln kommer vi att undersöka de olika perspektiven och åsikterna kring Höder, samt vilka utmaningar och möjligheter det ger. På samma sätt kommer vi att fördjupa oss i möjliga lösningar eller strategier för att möta svårigheterna förknippade med Höder. Ytterst syftar den här artikeln till att ge läsarna en djupare och mer fullständig förståelse av Höder, med syftet att uppmuntra till dialog och reflektion kring detta ämne som är så relevant idag.
| Del av | nordisk mytologi | |
|---|---|---|
| Kön | man | |
| Far | Oden | |
| Syskon | Balder, Hermod, Brage, Tor, Meile, Vidar, Vale | |
| Gudom inom | nordisk mytologi | |
| Medicinskt tillstånd | blindhet | |
| Medlem av | Asar | |
Höder, fornvästnordiska Hǫðr, även Hödur, ("den krigiske") är en blind gud i nordisk mytologi. Höder är enligt sagalitteraturen son till Oden och en okänd mor, och bror till Balder. Han har därtill många halvbröder, däribland Tor, Vidar och Vale.
Karaktär och biografi
Enligt den poetiska och prosaiska Eddan fick Frigg alla varelser, växter och ting att svära en ed att aldrig skada Balder, utom misteltenen, som hon tyckte var för ung eller obetydlig. Gudarna roade sig sedan med att pröva sina vapen på Balder och se dem misslyckas med att skada honom. Loke fick dock reda på att misteln inte hade avsvurits någon ed, och gjorde en pil av den som han sedan hjälpte Höder att skjuta på Balder varvid denne dog. Såsom hämnd för detta avlade Oden tillsammans med jättekvinnan Vrind en son vid namn Våle som sedan hämnades på Höder. Efter Ragnarök spås det likväl att Höder och Balder skall återkomma till livet och bebo gudarnas boning.
Även den danske krönikören Saxo Grammaticus berättar om Höder i sin bok om danernas historia. Här har de nordiska gudarna gjorts om till kungar. Saxo säger att Höder var en duktig idrottsman, bäst bland boxare och simmare och utomordentligt skicklig i att använda alla slags vapen. Han var även en skicklig harpospelare och kunde med sin sång framkalla glädje, sorg, medlidande, åtrå eller hat.
I det finska eposet Kalevala förekommer en karaktär som benämns den blinde herden med den våta hatten som anses vara ett mytologiskt lån från Sverige och från början således densamme som Höder. Han dräper med en pil den ljuse hjälten Lemminkäinen.
I Historia de omnibus Gothorum Sveonumque regibus omnämns en svensk kung vid namn Hotherus eller Hoter som har vissa likheter med Höder. Enligt Johannes Magnus var Hotherus kung nummer 27 i den regentlängd där Noas sonson Magog var den förste.
I vissa moderna källor tolkas Höder som son till Frigg, men i så fall borde Hlins "andra sorg" i Völuspá 53 ha blivit Hlins "tredje sorg". Frigg kan dock ha varit hans styvmor.
Referenser
- ^ ”Höder - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%B6der. Läst 11 januari 2018.
- ^ ”Frigg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/frigg. Läst 1 juni 2020.
