Ifing
Genom historien har Ifing varit ett ämne av stort intresse och kontrovers. Sedan starten har Ifing fångat uppmärksamheten hos akademiker, vetenskapsmän, konstnärer och nyfikna i allmänhet. Dess inverkan på samhället och människors dagliga liv är obestridlig och skapar ständiga debatter och reflektioner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv relaterade till Ifing, och analysera dess inflytande inom olika områden och dess utveckling över tid. Dessutom kommer vi att undersöka hur Ifing fortsätter att vara relevant idag och hur det kommer att fortsätta att sätta sina spår i framtiden.
Ifing, ibland på svenska stavat Iving, (fornvästnordiska Ifingr eller kanske Ífingr) är i nordisk mytologi en gränsälv mellan gudars och jättars land. Älven omtalas i Vafþrúðnismál 16:
|
Att älven aldrig blir istäckt beror uppenbarligen på dess rivande strömmar och forsar. Därmed blir älven också ett hinder för jättarna att ta sig över till gudarnas värld.
Ifing är endast nämnd i Vafþrúðnismál men tanken att Jotunheim med Utgård skulle åtskiljas från Asgård och Midgård genom en våldsamt strömmande, iskall men aldrig isbelagd, flod förekommer också i andra källtexter. I Skáldskaparmál 18 heter gränsälven Vimur och är, enligt Snorre Sturlasson, "den största av floder". Endast med yttersta nöd lyckades Tor bärga livhanken då han en gång tog sig för att vada över denna flod.
Namnet Ifing betyder troligen "häftigt framrusande", och ungefär samma betydelse ligger också i namnet Vimur.
Källor
- ^ Översättning Björn Collinder i Den poetiska Eddan, Forum 1957.
- ^ John Lindow, Norse Mythology: A Guide to the Gods, Heroes, Rituals, and Beliefs, Oxford University Press 2001, sid 200. ISBN 978-0-19-515382-8
- ^ Rudolf Simek, Dictionary of Northern Mythology, D.S. Brewer 2007, sid 172. ISBN 978-0-85991-513-7
- ^ Skáldskaparmál 18.
