I dagens värld har Rym blivit ett ämne av stor relevans och intresse för många människor. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess inflytande på arbetsplatsen eller dess betydelse för personlig utveckling, har Rym fångat uppmärksamheten hos en bred publik. När vi fortsätter att gå framåt in i 2000-talet verkar intresset och nyfikenheten för Rym bara öka, vilket leder till att vi utforskar och förstår alla aspekter relaterade till detta ämne ytterligare. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av Rym, analysera dess relevans i olika sammanhang och utforska dess inverkan idag.
Rym (Hrym eller Hrymer; norröna: Hrymr) är en jätte i nordisk mytologi. Han är endast omtalad i Völuspá – i samband med Jotunheims mobilisering inför Ragnarökslaget – samt i Snorre Sturlassons prosaskildring i Gylfaginning av samma händelseförlopp.
|
|
|
Namnet Hrymr (av hrumur) betyder ”den (av ålder) skröplige” och har tolkats som beteckning för jättevärldens åldrige överkonung, som nu leder sitt folk till den sista striden. Han är tydligen för svag för att rida och måste åka i vagn – på samma sätt som den orkeslöse Harald Hildetand vid 150 års ålder tvingades fara i vagn till slaget på Bråvalla hed. Den ”högvagn”, som nämns i Ohlmarks översättning, finns inte i originaltexten, men verbet aka (ekr) gör ändå vagnens närvaro påtaglig.
I Gylfaginning 51 är Hrym nämnd två gånger. ”Hrym heter jätten som styr Nagelfar”, skriver Snorre. Men detta strider mot vad som står i Völuspá, som Snorre själv uppger som sin källa. Om även det skepp som omtalas i strof 51 avser Nagelfar, så är det i stället Loke som styr (Loki stýrir).
Några rader längre ner i Gylfaginnings text rapporteras Hryms ankomst till slagfältet:
Utöver detta är jätten Hrym inte omtalad någonstans. Namnet Hrym (Hrymr) finns inte heller medtaget bland tulornas jǫtna heiti (namn på jättar).