Ö (lok)

I dagens värld fortsätter Ö (lok) att vara ett ämne av stor relevans och intresse för många människor i olika delar av planeten. Diskussioner kring Ö (lok) har blivit allt viktigare inom olika områden, från politik till vetenskap, inklusive kultur och samhälle i stort. Den här artikeln försöker fördjupa sig i de mest relevanta aspekterna av Ö (lok), analysera dess inverkan, dess utveckling över tid och de möjliga framtida implikationer som kan uppstå från dess närvaro i det samtida samhället.

Öa/Öb/Öc/Öd
SJ Ö 151.jpg
SJ Ö 151 år 1927
FordonstypEllok
Tillverkningsår1927 (Öa)
1932 (Öb)
1935–1936 (Öc)
1942–1949 (Öd)
Byggt antal2 (Öa)
8 (Öb)
12 (Öc)
24 (Öd)
TillverkareAsea
AxelföljdB (Öa/Öb)
Bo'Bo' (Öc/Öd)
Längd8 900 mm (Öa)
12 200 mm (Öd)
Maxhastighet55 km/h (Öa)
75 km/h (Öb)
80 km/h (Öc/Öd)
OperatörerSJ
ÄgareSJ

Lok med Littera Ö tillkom under 1920-talet då man började elektrifiera det svenska järnvägsnätet. Loken har förutom eldrift även batterier, och skulle användas på sträckor som ännu inte blivit fullt utbyggda och vid händelse av kontaktledningsbrott..

Rangerades ut

Under 1960-talet rangerades Öa och Öb loken ut ur organisationen, medan Öc och Öd fortsatte tjänstgöra främst som tjänstefordon vid järnvägsarbeten fram till slutet av 1980-talet. Det lades fram ett förslag under 1990-talet när man byggde färjeläget vid Helsingborg C att ett Öd-lok skulle tjänstgöra på platsen. Men efter vidare arbete med förslaget så blev det ett Z68-lok som till slut fick det uppdraget.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Öa/Öb/Öc/Öd”. Järnväg.net. http://www.jarnvag.net/lokguide/oa. Läst 16 mars 2012.