Alfred D. Hershey

Idag ska vi prata om Alfred D. Hershey, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Alfred D. Hershey är ett fascinerande ämne som har genererat en stor debatt i dagens samhälle. Från dess inverkan på historien till dess relevans idag, har Alfred D. Hershey väckt oändliga frågor och reflektioner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Alfred D. Hershey, från dess ursprung till dess möjliga konsekvenser i framtiden. Oavsett om du är expert på området eller helt enkelt är intresserad av att lära dig mer om det, är den här artikeln för dig. Så gör dig redo att fördjupa dig i den spännande världen av Alfred D. Hershey och upptäck allt detta tema har att erbjuda.

Alfred D. Hershey Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1969
Född4 december 1908
Owosso, USA
Död22 maj 1997 (88 år)
Syosset, USA
BegravdMemorial Cemetery of St. John's Church
Medborgare iUSA
Utbildad vidMichigan State University
SysselsättningKemist, genetiker, mikrobiolog
ArbetsgivareWashington University in St. Louis
Utmärkelser
Albert Lasker Basic Medical Research Award (1958)
Kimbers genetikpris (1965)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1969)
Redigera Wikidata

Alfred D. Hershey, född 4 december 1908 i Owosso i Michigan, död 22 maj 1997 i Syosset i New York, var en amerikansk bakteriolog och genetiker samt nobelpristagare.

Biografi

Hershey var chef för avdelningen för ärftlighetsforskning vid Carnegieinstitutet i New York. År 1952 utförde han tillsammans med Martha Chase det berömda Hershey-Chase-experimentet som gav ytterligare bevis på att det är DNA, och inte protein, som innehåller genetisk information.

År 1958 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award och 1969 erhöll han, tillsammans med Max Delbrück och Salvador E. Luria, Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina undersökningar av bakteriofagernas arvsanlag och förökning.

Källor

Noter

  1. ^ SNAC, Alfred Hershey, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Find a Grave, Alfred Day Hershey, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Encyclopædia Britannica, A.D. Hershey, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Nucleic acid as the hereditary principle (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online, läst: 2 maj 2020.
  5. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1969 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 2 maj 2020.
  6. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 2 maj 2020.

Externa länkar