H. Robert Horvitz
I dagens värld har H. Robert Horvitz blivit ett ämne med stor relevans och debatt. Med teknikens och globaliseringens framsteg har H. Robert Horvitz tagit en oväntad roll och genererat motstridiga åsikter och olika ståndpunkter. Det råder ingen tvekan om att H. Robert Horvitz har påverkat olika aspekter av samhället, från politik till ekonomi, inklusive kultur och det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av H. Robert Horvitz och diskutera dess inflytande idag, såväl som dess möjliga konsekvenser i framtiden. Genom ett tvärvetenskapligt förhållningssätt kommer vi att närma oss H. Robert Horvitz ur flera perspektiv med målet att bättre förstå dess omfattning och innebörd i det samtida samhället.
H. Robert Horvitz  | |
 | |
| Född | 8 maj 1947 (76 år) Chicago, USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Harvard University, filosofie doktor, Massachusetts Institute of Technology Niles East High School Massachusetts Institute of Technology School of Science  |
| Sysselsättning | Biolog, genetiker, universitetslärare, läkare |
| Arbetsgivare | Massachusetts Institute of Technology Howard Hughes Medical Institute (1988–) |
| Maka | Martha Constantine-Paton |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2002 Se lista | |
| Webbplats | eb.mit.edu/horvitz/www/ |
| Redigera Wikidata | |
Howard Robert Horvitz, född 8 maj 1947 i Chicago, Illinois, är en amerikansk biolog. Han erhöll Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2002. Han tilldelades priset för sina "upptäckter rörande genetisk reglering av organutveckling och programmerad celldöd". Han delade priset med britterna Sydney Brenner och John E. Sulston.
Horvitz tog doktorsexamen i biologi vid Harvard University 1974. Han är nu professor vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Cambridge, Massachusetts, USA.
Forskning
I människokroppen finns hundratals olika celltyper och alla härstammar från den befruktade äggcellen. Under fosterutvecklingen sker en mycket omfattande ökning av antalet celler, som specialiseras för att bilda kroppens olika vävnader och organ. Även i den vuxna individen nybildas dagligen stora mängder celler. Parallellt med denna celltillväxt förekommer, både hos foster och vuxna, celldöd som en normal process för att rätt antal celler i vävnaderna ska upprätthållas. Denna finstämda, kontrollerade eliminering av celler kallas programmerad celldöd.
Brenner införde rundmasken Caenorhabditis elegans som modellorganism där man i detalj kunde studera celldelningar och cellspecialiseringar från befruktad äggcell till vuxen individ. Suston fortsatte arbetet och kartlade ett "cellsläktträd", där varje celldelning och cellmognad kunde följas under utvecklingen av en vävnad i C. elegans. Han visade att bestämda celler genomgår programmerad celldöd som en del av den normala utvecklingen och identifierade den första mutationen i en gen som deltar i celldödsprocessen.
Horvitz upptäckte och karaktäriserade de nyckelgener som styr den programmerade celldöden i C. elegans. Han har visat hur dessa gener samverkar med varandra i cellens dödsprocess och att motsvarande gener finns hos människan.
Utmärkelser
- W. Alden Spencer-priset, 1986
- NAS Award in Molecular Biology, 1988
- Ciba-Drew-priset för biomedicinsk forskning, 1996
- Rosenstielpriset, 1997
- Alfred P. Sloan, Jr. Prize, 1998
- Gairdner Foundation International Award, 1999
- Louisa Gross Horwitz-priset, med Stanley J. Korsmeyer, 2000
- March of Dimes Prize in Developmental Biology, 2000
- Grand Prix Charles-Leopold Mayer, 2000
- Paul Ehrlich och Ludwig Darmstaedter-priset, med John Kerr, 2000
- Bristol-Myers Squibb Award för framstående prestation inom neurovetenskaplig forskning, 2001
- Genetics Society of America Medal, 2001
- Nobelpriset i fysiologi eller medicin, med Sydney Brenner och John E. Sulston, 2002
- Gruber-priset i genetik, 2002
- Mendel Medal, 2007
- Utländsk ledamot av Royal Society, 2009
- Hedersdoktor vid Universitetet i Miami, 10 maj 2018
- Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
- Wiley Prize
- Harvard Centennialmedaljen
- Hans Sigrist-priset
Källor
- ^ Encyclopædia Britannica, H. Robert Horvitz, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Robert Howard Horvitz, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, n87846820, läs online, läst: 1 maj 2021.
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs onlineläs online, läst: 1 maj 2021.
- ^ Munzinger Personen, läs online, läst: 1 maj 2021.
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läs online, läst: 1 maj 2021.
- ^ Mathematics Genealogy Project, läs online, läst: 1 maj 2021.
- ^ NNDB, läs online, läst: 1 maj 2021.
- ^ Identifiants et Référentiels, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, läs online, läst: 1 maj 2021.
- ^ ORCID Public Data File 2020, 13 oktober 2020, 10.23640/07243.13066970.V1, läs onlineläs online, läst: 10 januari 2021, licens: CC0.
- ^ The Academic Family Tree, läs online, läst: 1 maj 2021, licens: CC BY 3.0.
- ^ ORCID Public Data File 2020, 13 oktober 2020, 10.23640/07243.13066970.V1, läs onlineläs online, läst: 10 januari 2021, licens: CC0.
- ^ läs online, www.brandeis.edu .
- ^ GM Cancer Previous Prize Winners (på engelska), läs online, läst: 12 augusti 2012.
- ^ Horwitz Prize Goes To MIT’s Horvitz, Harvard’s Korsmeyer (på engelska), vol. 26, 08, Columbia University Record, 30 oktober 2000, läs online.
- ^ Horvitz und Kerr fanden den programmierten Zelltod (på tyska), Der Tagesspiegel, 20 oktober 1999, läs online.
- ^ GRANTS AND AWARDS PROGRAM FACT SHEET (på engelska), läs online, läst: 14 januari 2013.
- ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2002, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 31 januari 2021.
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 31 januari 2021.
- ^ läs online, genetics.org.uk .
- ^ läs online, Internet Archive , läst: 1 maj 2022.
- ^ läs online, commencement.miami.edu .
Externa länkar
- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2002
- Nobelprize.org, H Robert Horvitz - Självbiografi
|