Edward Lawrie Tatum
Den här artikeln fördjupar sig i betydelsen av Edward Lawrie Tatum i olika aspekter av det dagliga livet, oavsett om det är på jobbet, personligt eller socialt. Edward Lawrie Tatum spelar en grundläggande roll i våra beslut, attityder och beteenden, vilket direkt eller indirekt påverkar vår uppfattning om världen omkring oss. Genom historien har Edward Lawrie Tatum varit föremål för studier, debatt och reflektion, vilket väckt intresset hos filosofer, vetenskapsmän, sociologer och akademiker från olika discipliner. I denna mening är det relevant att utforska de många aspekterna av Edward Lawrie Tatum och dess inverkan på det samtida samhället, såväl som de möjliga framtida implikationer som kan uppstå från dess fortsatta utveckling.
Edward Lawrie Tatum  | |
 | |
| Född | 14 december 1909 Boulder, Colorado |
|---|---|
| Död | 5 november 1975 (65 år) New York, USA |
| Nationalitet | USA |
| Medborgare i | USA, Storbritannien |
| Utbildad vid | University of Wisconsin–Madison University of Chicago  |
| Sysselsättning | Biokemist, genetiker |
| Arbetsgivare | Stanforduniversitetet Rockefeller University |
| Känd för | Identifiera platsceller |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1958) | |
| Redigera Wikidata | |
Edward Lawrie Tatum, född 14 december 1909 i Boulder i Boulder County, Colorado, död 5 november 1975 i New York, New York, var en amerikansk genetiker. Han delade Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1958 med George Wells Beadle och Joshua Lederberg för upptäckten av genernas roll för reglering av cellens ämnesomsättning.
Biografi
Tatum gick på college vid University of Chicago i två år, och flyttade till University of Wisconsin-Madison, där han tog sin kandidatexamen 1931 och doktorsexamen 1934. Från år 1937 arbetade han vid Stanford University, där han började sitt samarbete med Beadle. Han flyttade sedan till Yale University 1945 där han var mentor åt Lederberg. Han återvände till Stanford 1948 och började sedan på fakulteten för Rockefeller Institute 1957. Han var en inbiten cigarettrökare och dog i New York City av hjärtsvikt komplicerad av kroniskt emfysem.
Vetenskapligt arbete
Beadles och Tatums viktigaste experiment handlade om att utsätta brödmöglet Neurospora crassa för röntgenstrålning, vilket orsakade mutationer. I en serie experiment visade de att dessa mutationer orsakade förändringar i specifika enzymer som är involverade i metaboliska förlopp. Dessa experiment, publicerade 1941, ledde dem till att föreslå en direkt koppling mellan gener och enzymatiska reaktioner, känd som "en gen, ett enzym"-hypotesen.
Tatum fortsatte att studera genetik i bakterier. Ett aktivt forskningsområde i hans laboratorium var att förstå grunden för tryptofanbiosyntes i Escherichia coli. Senare visade Tatum och hans student Joshua Lederberg att E. coli kunde dela genetisk information genom rekombination.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, George Davis Snell, 24 september 2021.
Noter
- ^ Nobelprize.org, Edward Tatum – biografi
- ^ McMurray, Emily J.; Kosek, Jane Kelly; Valade, Roger M. (1995). Notable Twentieth-century Scientists: S-Z. Gale Research. Sid. 1970. ISBN 0810391856. https://archive.org/details/szindexes04mcmu.
- ^ ”Edward Tatum - Biographical”. www.nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1958/tatum-bio.html.
Ytterligare läsning
- Lederberg, Joshua (1990). ”Edward Lawrie Tatum 1909—1975”. Biographical Memoirs (National Academy Press) 59. http://www.nasonline.org/publications/biographical-memoirs/memoir-pdfs/tatum-edward.pdf.
- Nobel Lectures, Physiology or Medicine 1942–1962, Elsevier Publishing Company, Amsterdam, 1964.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Edward Lawrie Tatum.
|