I världen av Thomas H. Morgan finns det en stor mångfald av åsikter, information och erfarenheter som kan närma sig ur olika perspektiv. Oavsett om vi pratar om Thomas H. Morgan som ett aktuellt ämne, en relevant offentlig person eller en historisk händelse är det avgörande att förstå vilken betydelse och inverkan det har på vårt samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Thomas H. Morgan, och analysera dess inflytande, omfattning och relevans i olika sammanhang. Genom ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt kommer vi att söka belysa de olika nyanserna kring Thomas H. Morgan, för att vidga vår förståelse och generera konstruktiv debatt.
Thomas H. Morgan | |
Född | 25 september 1866 Lexington, USA |
---|---|
Död | 4 december 1945 (79 år) Pasadena, USA |
Begravd | Mountain View Cemetery and Mausoleum |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | Johns Hopkins University, University of Kentucky, Columbiauniversitetet |
Sysselsättning | Evolutionsbiolog, universitetslärare, fysiolog, läkare, genetiker, zoolog, biolog |
Arbetsgivare | Bryn Mawr College (1891–1904) Columbiauniversitetet (1904–1927) California Institute of Technology (1928–) |
Maka | Lilian Vaughan Morgan (g. 1904–) |
Barn | 4 |
Föräldrar | Charlton Hunt Morgan Ellen Key Howard |
Utmärkelser | |
Utländsk ledamot av Royal Society (1919) Croonian Medal and Lecture (1922) Föreläsning till Sillimans minne (1924) Darwinmedaljen (1924) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1933) Copleymedaljen (1939) | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Thomas Hunt Morgan, född 25 september 1866 i Lexington, Kentucky, död 5 december 1945 i Pasadena, Kalifornien, var en amerikansk zoolog och genetiker. Han fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1933 för sin upptäckt av gener och deras placering på kromosomer. Även några av Thomas H. Morgans studenter belönades med Nobelpriset, nämligen George Wells Beadle (1958), Edward B. Lewis (1995) och Hermann Joseph Muller (1946).
Morgan blev filosofie doktor vid Johns Hopkins University, var 1891–1904 professor i biologi vid Bryn Mawr College i Pennsylvania och 1904–28 professor i experimentell zoologi vid Columbia University. 1929 blev han professor vid California Institute of Technology. Morgans främsta insats var att han med bananflugan som försöksobjekt lyckades klarlägga faktorskopplingens natur och lade grunden till kromosomteorin för förklaring av klyvingsföreteelserna, enligt vilken kromosomernas gener är bärare av arvsmassan.
Bland hans skrifter märks den tillsammans med Calvin Blackman Bridges och andra utgivna The mechanism of Mendelian heredity (2:a upplagan 1923), The physical basis of heredity (1919), och The theory of the gene (1926).
Morgan invaldes 1925 i Vetenskapssocieteten i Uppsala och 1927 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
|
|