Ardem Patapoutian
Varför är Ardem Patapoutian så viktigt nuförtiden? Ardem Patapoutian har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen och skapat kontroverser och debatter på alla områden. Sedan dess uppkomst har Ardem Patapoutian varit föremål för analys och diskussion inom olika områden, från vetenskap och teknik till politik och populärkultur. I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan som Ardem Patapoutian har haft på dagens samhälle och hur dess närvaro har format vårt sätt att tänka och agera. Dessutom kommer vi att undersöka relevansen av Ardem Patapoutian i en ständigt föränderlig värld och hur dess inflytande fortsätter att märkas i våra dagliga liv.
Ardem Patapoutian  | |
 Ardem Patapoutian, 2022. | |
| Född | 2 oktober 1967 (56 år) Beirut |
|---|---|
| Medborgare i | USA och Libanon |
| Utbildad vid | American University of Beirut University of California, Los Angeles California Institute of Technology Hovakimjan-Manukjan varzjaran  |
| Sysselsättning | Molekylärbiolog, neuroforskare |
| Arbetsgivare | Scripps Research |
| Utmärkelser | |
| AAAS Fellow (2016) W. Alden Spencer-priset (2017) Rosenstielpriset (2019) Premio Fundación BBVA Fronteras del Conocimiento (2020) Kavlipriset i neurovetenskap (2020) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (2021) | |
| Webbplats | patapoutianlab.org/ |
| Redigera Wikidata | |
Ardem Patapoutian (armeniska: Արտեմ Փաթափութեան), född 2 oktober 1967 i Beirut i Libanon, är en amerikansk molekylärbiolog och neurovetenskapare av armenisk härkomst. Han är forskare på Scripps Research i La Jolla i Kalifornien i USA.
Ardem Patapoutian studerade på American University of Beirut innan han emigrerade till USA 1986. Han avlade 1990 kandidatexamen i biologi på University of California, Los Angeles och disputerade i biologi på California Institute of Technology 1996. Han blev 2000 biträdande professor vid Scripps Research Institute.
Han fick Kavlipriset i neurovetenskap 2020, samt – tillsammans med David Julius – Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2021 för sina upptäckter av receptorer för temperatur och beröring.
Källor
Noter
- ^ läs online, Twitter .
- ^ läs online, www.premiosfronterasdelconocimiento.es , läst: 30 januari 2021.
- ^ läs online, www.scripps.edu .
- ^ läs online, Internet Archive .
- ^ läs online, www.brandeis.edu .
- ^ läs online, www.agenciasinc.es , läst: 30 januari 2021.
- ^ Nobelprize.org, Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 oktober 2021.
- ^ ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2021”. NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2021/172737-press-release-swedish/. Läst 4 oktober 2021.
|