I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Roger W. Sperry, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Från hans inverkan på samhället till hans relevans i historien har Roger W. Sperry satt en outplånlig prägel på populärkulturen. Under de kommande raderna kommer vi att undersöka alla aspekter av Roger W. Sperry på djupet, från dess ursprung till dess utveckling idag. Oavsett om du brinner för ämnet eller helt enkelt vill lära dig mer om det, kommer denna artikel att ge dig en komplett och berikande inblick i Roger W. Sperry.
Roger W. Sperry | |
Född | 20 augusti 1913 Hartford, USA |
---|---|
Död | 17 april 1994 (80 år) Pasadena, USA |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | University of Chicago Oberlin College Hall High School |
Sysselsättning | Psykolog, universitetslärare, läkare, neurolog, fysiolog |
Arbetsgivare | Harvard University California Institute of Technology University of Chicago |
Föräldrar | Francis Bushnell Sperry |
Utmärkelser | |
Howard Crosby Warren Medal (1969) APA Award for Distinguished Scientific Contributions to Psychology (1971) Karl Spencer Lashley Award (1976) Utländsk ledamot av Royal Society (1976) Ralph W. Gerard-priset i neurovetenskap (1979) Albert Lasker Basic Medical Research Award (1979) Wolfpriset i medicin (1979) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1981) National Medal of Science (1989) William James Fellow Award (1989) APA Award for Lifetime Contributions to Psychology (1993) | |
Redigera Wikidata |
Roger Wolcott Sperry, född 20 augusti 1913 i Hartford, Hartford County, Connecticut , död 17 april 1994 i Pasadena, Los Angeles County, Kalifornien, var en amerikansk neurovetenskaplig forskare som belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1981, för sina upptäckter om att hjärnans olika halvor har olika funktioner, genom att studera patienter som hade fått sin corpus callosum, (hjärnbalken), förbindelsen mellan hjärnhalvorna avskuren under operation. En operationsteknik som corpus callosotomy som utförts på personer med epilepsi.
1979 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award. 1979 tilldelades han också Wolfpriset i medicin tillsammans med Arvid Carlsson och Oleh Hornykiewicz.
|