Martin Evans

I dagens värld har Martin Evans blivit ett ämne av stor relevans och intresse. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Martin Evans fått allt större betydelse inom olika samhällsområden. Från den personliga till den professionella nivån har Martin Evans påverkat hur människor interagerar och relaterar på olika sätt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Martin Evans och dess inflytande på våra dagliga liv, och analysera dess relevans i olika aspekter, från underhållning till hälsa och utbildning.

Sir Martin Evans Nobelpristagare
Martin Evans
Martin Evans
Född1 januari 1941
StroudGloucestershireEngland
NationalitetStorbritannien Brittisk
ForskningsområdeUtvecklingsbiologi
InstitutionerUniversity College London
University of Cambridge
Cardiff University
Alma materChrist's College vid University of Cambridge
Känd förUpptäckten av embryonala stamceller och utvecklingen av riktad genmodifiering i möss.
Influerad avJacques Monod
Nämnvärda priserAlbert Lasker Award for Basic Medical Research (2001)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (2007)
Copleymedaljen (2009)

Sir Martin John Evans, född 1 januari 1941 i Stroud i Gloucestershire i England, är en brittisk genetiker. Han är professor i mamal genetik vid Cardiff University i Wales.

Evans tilldelades 2007 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tillsammans med Mario Capecchi och Oliver Smithies, för deras upptäckter av ”principer för att introducera specifika förändringar av gener i möss med användning av embryonala stamceller.”

Deras upptäckter har gett upphov till en kraftfull teknik, så kallad riktad genmodifiering i möss, som möjliggjort både framsteg inom grundforskning och utveckling av en rad nya sjukdomsterapier. Tekniken gör det möjligt att producera så kallade knockoutmöss vars arvsmassa modifierats på i princip godtyckligt sätt, så att man därigenom kan fastställa enskilda geners betydelse för hälsa, åldrande och sjukdomar. Detta har resulterat i hundratals djurmodeller för mänskliga sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar, diabetes och cancer.

Vid genmodifieringen utgår man från embryonala stamceller från en musstam, modifierar dessas DNA med hjälp av retrovirus och injicerar dem i musembryon från en annan musstam. Detta ger upphov till så kallade mosaikmöss med celler från båda stammarna. Mosaikmössen korsas med normala möss och ger upphov till både genetiskt förändrad och normal avkomma. Genom att studera egenskaperna hos avkomman kan man fastställa de olika genernas betydelse och funktion i musen.

2001 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award.

Externa länkar