I den här artikeln kommer vi att analysera effekten av Joseph Erlanger i dagens samhälle, och utforska dess implikationer inom olika områden. Joseph Erlanger har varit föremål för forskning och debatt de senaste åren och dess inflytande är tydligt inom områden som teknik, politik, kultur och ekonomi. Genom denna analys kommer vi att försöka förstå i vilken utsträckning Joseph Erlanger har förändrat vårt sätt att tänka, interagera och leva i den samtida världen. Likaså kommer vi att undersöka de utmaningar och möjligheter som Joseph Erlanger erbjuder för framtiden, med hänsyn till de olika perspektiven och åsikterna i frågan.
Joseph Erlanger | |
Född | 5 januari 1874 San Francisco i Kalifornien |
---|---|
Död | 5 december 1965 (91 år) St. Louis, Missouri |
Nationalitet | USA |
Forskningsområde | Fysiologi |
Institutioner | Washington University |
Alma mater | Johns Hopkins University |
Nämnvärda priser | Nobelpriset i medicin eller fysiologi (1944) |
Joseph Erlanger, född den 5 januari 1874 i San Francisco, död den 5 december 1965 i Saint Louis, var en amerikansk fysiolog.
Erlanger avlade sin kandidatexamen i kemi vid University of California, Berkeley och tog sin doktorsexamen 1899 vid Johns Hopkins University. Efter en kortare karriär vid detta lärosäte hade han tjänst som professor vid Washington University i St. Louis under åren 1910 – 46.
År 1944 erhöll han tillsammans med Herbert Spencer Gasser Nobelpriset i medicin eller fysiologi för upptäckten av olika typer av nervfibrer.
Den 22 januari 2009 uppkallade den Internationella astronomiska unionen en krater på månen efter honom.
|