I dagens värld är Konrad Bloch ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor inom olika områden. Med tiden har detta ämne genererat många debatter, kontroverser och undersökningar som har gjort det möjligt för oss att fördjupa oss i dess innebörd och omfattning. Sedan sitt ursprung har Konrad Bloch väckt nyfikenhet i samhället, skapat ett växande intresse som lett till studier och analyser som försöker förstå dess implikationer inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Konrad Bloch och dess inflytande på olika aspekter av vardagen.
Konrad Bloch | |
Född | 21 januari 1912 Nysa |
---|---|
Död | 15 oktober 2000 (88 år) Lexington, USA |
Medborgare i | Tyskland och USA |
Utbildad vid | Columbiauniversitetet Münchens universitet Münchens tekniska universitet |
Sysselsättning | Biokemist, kemist |
Arbetsgivare | Harvard University University of Chicago Florida State University |
Utmärkelser | |
Guggenheimstipendiet (1953) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1964) Ernest Guenther Award (1965) Utländsk ledamot av Royal Society (1985) Oesper Award (1988) National Medal of Science (1988) | |
Redigera Wikidata |
Konrad Bloch, född 21 januari 1912 i Neisse, Oberschlesien, död 15 oktober 2000 i Lexington, Massachusetts, var en tysk-amerikansk biokemist. År 1964 erhöll han Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Den forskning som Bloch bedrivit har bland annat utrett hur den komplicerade kolesterolmolekylen i djurceller bildas ur ättiksyra i en sekvens om 37 steg. Ett samband anses föreligga mellan kolesterolhalten i blod och förekomsten av ateroskleros (åderförkalkning), varför Blochs upptäckt är av betydelse för förståelsen av denna sjukdom.
|