Paul Ehrlich

I dagens värld är Paul Ehrlich ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av individer och samhällssektorer. Oavsett om det har påverkat ekonomin, hälsan, politiken eller kulturen har Paul Ehrlich blivit en samlingspunkt för diskussion och debatt över hela världen. Genom historien har Paul Ehrlich utlöst oändlig forskning, tekniska framsteg och betydande förändringar i hur vi uppfattar och närmar oss detta ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Paul Ehrlich och reflektera över dess roll i dagens samhälle.

För fjärilsexperten och human-populationsteoretikern med samma namn, se Paul R. Ehrlich.
Paul Ehrlich Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1908
Född14 mars 1854
Strzelin
Död20 augusti 1915 (61 år)
Bad Homburg, Tyskland
BegravdAlter jüdischer Friedhof Rat-Beil-Straße
Medborgare iKonungariket Preussen och Kejsardömet Tyskland
Utbildad vidMaria-Magdalenen-Gymnasium
Rostocks universitet
Leipzigs universitet
Universitetet i Wrocław
Strasbourgs universitet
Freiburgs universitet
SysselsättningBiolog, universitetslärare, kemist, läkare, immunolog, uppfinnare, farmakolog
ArbetsgivareCharité
Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin (1890–)
Johann Wolfgang Goethe-Universität (1899–)
Göttingens universitet (1904–)
Gift medHedwig Pinkus
Utmärkelser
Croonian Medal and Lecture (1900)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1908)
Utländsk ledamot av Royal Society (1910)
Liebig-medaljen (1911)
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1912)
Cameron Prize (Edinburghs universitet)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Paul Ehrlich, född 14 mars 1854 i Strehlen, provinsen Schlesien, död 20 augusti 1915 i Bad Homburg, Hessen-Nassau, var en tysk medicine professor och nobelpristagare i fysiologi eller medicin. Ehrlich föddes i nuvarande sydvästra Polen.

Biografi

Paul Ehrlich disputerade i Leipzig med en avhandling om histologi, och avslutade sina medicinska studier i Breslau 1877. Efter en tids studier i patologi under Julius Cohnheim 1878 blev han utnämnd till överläkare vid första medicinska kliniken i Berlin. Vid sidan av sitt kliniska arbete sysslade Ehrlich här huvudsakligen med studier över färgämnenas biokemiska verkningar. Han visade, att olika celler och cellbeståndsdelar har olika affinitet till olika färgämnen, och indelade blodets element efter den varierade färgbarheten hos de vita blodkropparnas granula, och lade därmed grunden till studiet av blodets histologi och blodsjukdomarna. 1887 utnämndes Ehrlich, som redan 1884 fått titeln professor, till docent vid Berlins universitet. Sedan han i ungefär ett och ett halvt år i Egypten vårdats för en tuberkulos han ådragit sig under sina experiment, inrättade han efter hemkomsten först ett privat laboratorium, men anställdes 1890 vid det just färdigbyggda Institut für Infektionskrankheiten i Berlin. Han utnämndes snart till professor i Berlin och började nu sina undersökningar över immunitet och antitoxin. 1896 inrättades för Ehrlich ett särskilt institut för serumprövning och serumkontroll. Ehrlich övertog 1899 ledningen av det nyinrättade institutet för experimentell terapi i Frankfurt am Main och påbörjade här i samarbete med andra forskare en serie undersökningar över hemolysiner och cytolysiner, vilkas komplexa natur fastslogs och för vilkas funktioner beteckningarna komplement och amboceptor infördes. I det donerade Georg-Speyer-Haus började Ehrlich 1906 de undersökningar, som lade grunden till kemoterapin.

Ehrlichs bidrag till vetenskapen består bland annat i att ha deltagit i forskningen om difteriserum samt att ha utvecklat Salvarsan, det första botemedlet mot syfilis. Han erhöll Nobelpriset 1908 tillsammans med Ilja Metjnikov.

Ehrlich invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1910.

Noter

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Paul Ehrlich, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ SNAC, Paul Ehrlich, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Find a Grave, Paul Ehrlich, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.
  5. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1908, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.
  6. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 februari 2021.
  7. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 109, läs online.
  8. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

Externa länkar