Otto Meyerhof
I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den spännande världen av Otto Meyerhof. Oavsett om du är expert på området eller bara nyfiken på att lära dig mer, är den här artikeln för alla. Vi kommer att utforska de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Otto Meyerhof, från dess historia till dess tillämpning idag. Vi kommer att upptäcka dess möjliga fördelar, utmaningar och kontroversiella områden, så att du i slutet av läsningen kan få en mer komplett och berikande förståelse av Otto Meyerhof. Missa inte detta tillfälle att utöka din kunskap om Otto Meyerhof!
Otto Meyerhof  | |
 | |
| Född | 12 april 1884 Hannover |
|---|---|
| Död | 6 oktober 1951 (67 år) Philadelphia, USA |
| Medborgare i | Tyskland och USA |
| Utbildad vid | Strasbourgs universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Humboldt-Universität zu Berlin  |
| Sysselsättning | Biokemist, universitetslärare, psykiater, fysiolog |
| Befattning | |
| Professor | |
| Arbetsgivare | Kiels universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg University of Pennsylvania |
| Barn | George Geoffrey Meyerhof (f. 1916) Walter Meyerhof (f. 1922) |
| Föräldrar | Felix Meyerhof Bettina Meyerhof |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1922) Utländsk ledamot av Royal Society (1937) | |
| Redigera Wikidata | |
Otto Meyerhof, född 12 april 1884 i Hannover, död 8 oktober 1951 i Philadelphia, Pennsylvania, var en tysk-amerikansk fysiolog. Han forskade speciellt om den kemiska omsättningen i musklerna och påvisat att syreförbrukningen hänger samman med bildandet av mjölksyra; som när muskelarbetet upphört utnyttjas till att bilda mera sammansatta ämnen.
Biografi
Meyerhof, då honorärprofessor vid Kiels universitet, erhöll 1923 ena hälften av 1922 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för sin upptäckt av det lagbundna förhållandet mellan syreförbrukning och mjölksyreomsättning i muskeln. Man visste, att mjölksyran spelar en viktig roll vid de förändringar i muskelelementens form, som ligger till grund för muskelsammandragningen. Archibald Vivian Hill, som tillsammans med Meyerhof delade 1922 års Nobelpris, hade visat, att den vid kontraktionsprocessen utvecklade mjölksyran sedermera delvis förbrinner, i fall syre tillföres – den så kallade fördröjda värmeutvecklingen i muskeln. Meyerhofs upptäckt innebar, att av den mjölksyra, som utgjort en så viktig del i mekanismen vid muskelns förkortning eller riktigare anspänning, förbrinner 1/4 under det att 3/4 återombildas till utgångsmaterialet – glykogen.
Meyerhof erhöll 1924 ett eget laboratorium vid Kaiser-Wilhelms-Institut für Biologie i Berlin, men tvingades på grund av sitt judiska ursprung att 1938 fly undan naziregimen, först till Paris och 1940 till USA, där han var verksam som gästprofessor vid University of Pennsylvania i Philadelphia.
Källor
- ^ Encyclopædia Britannica, Otto Meyerhof, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, Otto Fritz Meyerhof, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Otto Meyerhof, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), Мейергоф Отто, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мейергоф Отто”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мейергоф Отто”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 18 maj 2020, licens: CC0.
- ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1922 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 maj 2020.
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 maj 2020.
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 244, läs online.
- Meyerhof, Otto i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)
Externa länkar
|