Christiaan Eijkman
I dagens värld är Christiaan Eijkman ett ämne av ökande betydelse och relevans. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Christiaan Eijkman blivit ett ämne som påverkar människor från alla samhällsskikt och alla åldrar. Oavsett om det är i den personliga, arbets- eller sociala sfären, har Christiaan Eijkman blivit en intressant plats och diskussion idag. Av denna anledning är det avgörande att till fullo utforska aspekterna relaterade till Christiaan Eijkman, förstå dess inverkan och analysera möjliga lösningar och framtidsutsikter. I den här artikeln kommer olika aspekter av Christiaan Eijkman att tas upp, i syfte att ge en bred och komplett vision av detta ämne som berör oss så mycket.
Christiaan Eijkman  | |
 | |
| Född | 11 augusti 1858 Nijkerk, Nederländerna |
|---|---|
| Död | 5 november 1930 (72 år) Utrecht, Nederländerna |
| Begravd | Driehuis Velsen Crematorium |
| Medborgare i | Konungariket Nederländerna |
| Utbildad vid | Amsterdams universitet Institut Pasteur  |
| Sysselsättning | Läkare, universitetslärare, biokemist, fysiolog |
| Befattning | |
| Rektor vid Universitetet i Utrecht | |
| Arbetsgivare | Universitetet i Utrecht (1898–1918) |
| Utmärkelser | |
| John Scott-medaljen (1923) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1929) | |
| Redigera Wikidata | |
Christiaan Eijkman, född 11 augusti 1858 i Nijkerk Nederländerna och död i Utrecht 5 november 1930, var en nederländsk hygieniker och militärläkare.
Eijkman blev 1883 militärläkare på Java och deltog i Winkler och Pekelharings vetenskapliga expedition för utforskandet av sjukdomen beriberi. 1898 blev han professor i hygien vid universitetet i Utrecht. Eijkman var genom sina studier av beriberi en av vitaminlärans grundläggare. Han visade att sjukdomen experimentellt kunde framkallas hos höns, om de ensidigt utfodrades med polerat ris, under det att tillsats av riskli förhindrade sjukdomens uppkomst eller botade en redan utbruten sådan. Härmed var det visat, att fröhöljen och grodd innehöll speciella ämnen, som saknades i frövitan. Först senare kom dessa att kallas B-vitamin. Genom Eijkmans insatser blev det möjligt att framgångsrik behandla sjukdomen. Han erhöll Nobelpriset i medicin 1929, tillsammans med Frederick Hopkins.
Asteroiden 9676 Eijkman är uppkallad efter honom.
Noter
- ^ Christiaan Eijkman, Biografisch Portaal (på nederländska), läs online.
- ^ Encyclopædia Britannica, Christiaan Eijkman, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, Christiaan Eijkman, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae, läst: 5 februari 2019.
- ^ Onze Hoogleeraren, Nijgh & Van Ditmar, 1898, s. 169, läs online och läs online.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Эйкман Христиан”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ läs online, Encyclopædia Britannica .
- ^ Astrodatabank, läs online.
- ^ läs online, www.dwc.knaw.nl .
- ^ läst: 24 mars 2021.
- ^ Mathematics Genealogy Project.
- ^ Netherlands famous native sons and daughters, WorldAtlas (på engelska), läs online.
- ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1929. (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 8 januari 2019.
- ^ The Nobel Prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 8 januari 2019.
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
- ^ ”Minor Planet Center 9676 Eijkman” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9676. Läst 11 juni 2023.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Christiaan Eijkman.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1929
- Nobelprize.org, Christiaan Eijkman - biografi
|