Stanley Cohen

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Stanley Cohen och dess inverkan på dagens samhälle. Stanley Cohen har varit föremål för intresse och debatt i flera år, och dess relevans har inte minskat med tiden. Under de senaste decennierna har vi sett betydande framsteg och forskning kring Stanley Cohen, vilket lett till större förståelse och medvetenhet om dess betydelse. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna kring Stanley Cohen, från dess historia och utveckling till dess inflytande inom olika områden av det dagliga livet. Vi hoppas att denna utforskning bidrar till att belysa Stanley Cohen och dess implikationer i dagens värld.

Stanley Cohen Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1986
Född17 november 1922
Brooklyn, USA
Död5 februari 2020 (97 år)
Nashville, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidUniversity of Michigan, filosofie doktor
Brooklyn College, kandidatexamen
Oberlin College, masterexamen
James Madison High School
SysselsättningBiokemist, endokrinolog, universitetslärare, fysiolog
ArbetsgivareWashington University in St. Louis
Vanderbilt University (1959–2020)
Utmärkelser
Rosenstielpriset (1981)
Alfred P. Sloan, Jr. Prize (1982)
Louisa Gross Horwitz-priset (1983)
Gairdner Foundation International Award (1985)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1986)
Albert Lasker Basic Medical Research Award (1986)
National Medal of Science (1986)
Fred Conrad Koch Award (1986)
Franklinmedaljen (1987)
Wolfpriset i medicin
Redigera Wikidata

Stanley Cohen, född 17 november 1922 i Brooklyn i New York, död 5 februari 2020 i Nashville, Tennessee, var en amerikansk biokemist som tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med Rita Levi-Montalcini 1986 för deras upptäckter av tillväxtfaktorer så som EGF epidermal growth factor och NGF nerve growth factor.

Biografi

Cohen var son till Fannie (född Feitel) och Louis Cohen, skräddare. Hans föräldrar var judiska invandrare. Cohen tog sin kandidatexamen 1943 vid Brooklyn College, med dubbelexamen i kemi och biologi. Efter att ha arbetat som bakteriolog på en mjölkbearbetningsanläggning för att tjäna pengar, kunde han ta sin masterexamen i zoologi vid Oberlin College 1945. Han tog doktorsexamen vid institutionen för biokemi på en avhandling om metabolismen hos daggmaskar vid University of Michigan 1948.

Vetenskaplig karriär

Cohens första akademiska anställning var vid University of Colorado där han studerade metabolismen hos för tidigt födda barn. År 1952 flyttade han till Washington University i St. Louis där han först arbetade vid institutionen för radiologi och lärde sig isotopmetodik och sedan vid institutionen för zoologi. I samarbete med Rita Levi-Montalcini isolerade han nervtillväxtfaktorn. Han isolerade senare ett protein som kunde påskynda framtänders utbrott och ögonlocks öppning hos nyfödda möss, som gavs benämningen epidermal tillväxtfaktor. Han fortsatte forskning på cellulära tillväxtfaktorer efter att 1959 ha börjat arbeta på fakulteten vid Vanderbilt University School of Medicine. Han avgick med pension 1999.

Utmärkelser och eftermäle

Cohen mottog

Hans forskning på cellulära tillväxtfaktorer har visat sig grundläggande för att förstå utvecklingen av cancer och utvecklingen av läkemedel mot cancer. Scopus h-index = 107.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Stanley Cohen, 1 september 2021.

Noter

  1. ^ Stanley Cohen (biochemist), SNAC (på engelska), läs online, läst: 8 januari 2019.
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Stanley Cohen.
  3. ^ Munzinger Personen, Stanley Cohen, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Biochemist and Nobel Prize winner Stanley Cohen dies in Nashville at age 97 (på engelska), The Tennessean, 5 februari 2020, läs online.
  5. ^ Stanley Cohen, Vanderbilt biochemist who won Nobel Prize, has died (på engelska), Vanderbilt University, 6 februari 2020, läs online, läst: 3 oktober 2020.
  6. ^ Stanley Cohen – Biographical (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 8 januari 2019.
  7. ^ läs online, www.vanderbilt.edu , läst: 28 juli 2020.
  8. ^ läs online, www.brandeis.edu .
  9. ^ GM Cancer Previous Prize Winners (på engelska), läs online, läst: 12 augusti 2012.
  10. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1986 (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 8 januari 2019.
  11. ^ The Nobel Prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 8 januari 2019.
  12. ^ 1986 Albert Lasker Basic Medical Research Award: Growth factors – NGF and EGF (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online, läst: 8 januari 2019.
  13. ^ https://www.nytimes.com/2020/02/07/science/stanley-cohen-dead.html
  14. ^ ”Biochemist and Nobel Prize winner Stanley Cohen dies in Nashville at age 97”. Biochemist and Nobel Prize winner Stanley Cohen dies in Nashville at age 97. https://eu.tennessean.com/story/news/local/2020/02/05/stanley-cohen-biochemist-nobel-prize-winner-dies/4669415002/. 
  15. ^ Glaser, Vicki (7 februari 2020). ”Stanley Cohen, Nobelist, Dies at 97; Made Breakthrough on Cell Growth”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2020/02/07/science/stanley-cohen-dead.html. 
  16. ^ Stanley Cohen Biography. http://www.bookrags.com/biography/stanley-cohen-woh/. Läst 6 maj 2018. 
  17. ^ The international who's who 2004. (67th). London: Europa. 2003. Sid. 339. ISBN 978-1857432176. https://books.google.com/books?id=sR4Ch1dMe8IC&pg=PA339. Läst 4 maj 2016. 
  18. ^ Fox, Daniel M.; Meldrum, Marcia; Rezak, Ira (2019-01-15). Nobel Laureates in Medicine or Physiology: A Biographical Dictionary. ISBN 9780429665035. https://books.google.com/books?id=x6l-DwAAQBAJ&q=%22Feitel+Cohen,+were+Jewish+immigrants;+his+father%22&pg=PT118. 
  19. ^ Watts, Geoff (March 2020). ”Stanley Cohen” (på engelska). The Lancet 395 (10227): sid. 864. doi:10.1016/S0140-6736(20)30550-X. 
  20. ^ Carpenter, G.; Cohen, S. (1979). ”Epidermal Growth Factor”. Annual Review of Biochemistry 48: sid. 193–216. doi:10.1146/annurev.bi.48.070179.001205. PMID 382984. 
  21. ^ ”Cohen's visit brings alive wonder, power of science (12/7/07)”. www.mc.vanderbilt.edu. https://www.mc.vanderbilt.edu/reporter/index.html?ID=6020.  Arkiverad 28 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200728162826/https://www.mc.vanderbilt.edu/reporter/index.html?ID=6020. Läst 16 september 2021. 
  22. ^ Cohen, Stanley (1993). ”Epidermal Growth Factor”. i Tore Frängsmyr. Nobel Lectures, Physiology or Medicine 1981-1990. Singapore: World Scientific Publishing Co. ISBN 978-981-02-0793-9.  Cohen's Nobel Lecture.
  23. ^ Raju, T. N. (2000). ”The Nobel chronicles. 1986: Stanley Cohen Cohen (b 1922); Rita Levi-Montalcini (b 1909)”. Lancet 355 (9202): sid. 506. doi:10.1016/S0140-6736(00)82069-3. PMID 10841166. 
  24. ^ Shampo, M. A.; Kyle, R. A. (1999). ”Stanley Cohen—Nobel Laureate for Growth Factor”. Mayo Clinic Proceedings 74 (6): sid. 600. doi:10.4065/74.6.600. PMID 10377936. 
  25. ^ Weltman, J. K. (1987). ”The 1986 Nobel Prize for Physiology or Medicine awarded for discovery of growth factors: Rita Levi-Montalcini, M.D., and Stanley Cohen, Ph.D”. New England and Regional Allergy Proceedings 8 (1): sid. 47–48. doi:10.2500/108854187779045385. PMID 3302667. 
  26. ^ ”Cohen, Stanley N.”. Cohen, Stanley N.. https://www.scopus.com/authid/detail.uri?authorId=35476774500. 

Externa länkar