I den här artikeln kommer vi att utforska det fascinerande livet för Frederick G. Banting och hur hans inverkan har satt en outplånlig prägel på historien. Frederick G. Banting har varit en figur av stor betydelse inom olika områden, från politik till vetenskap, och hans arv är fortfarande relevant idag. Under de kommande raderna kommer vi att fördjupa oss i Frederick G. Bantings liv och arbete, och utforska hans prestationer, utmaningar och bidrag till världen. Genom denna analys hoppas vi kunna belysa vikten av Frederick G. Banting och den varaktiga påverkan den har haft på världen.
Frederick G. Banting | |
Född | 14 november 1891 Alliston, Kanada |
---|---|
Död | 21 februari 1941 (49 år) Musgrave Harbour, Kanada |
Begravd | Mount Pleasant Cemetery |
Medborgare i | Kanada |
Utbildad vid | University of Toronto Temerty Faculty of Medicine, University of Toronto |
Sysselsättning | Läkare, farmakolog, forskare |
Arbetsgivare | Hospital for Sick Children University of Toronto University of Western Ontario |
Maka | Marion Robertson Henrietta Banting |
Barn | 1 |
Utmärkelser | |
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1923) Scott Medal (1924) Cameron Prize (Edinburghs universitet) (1927) Honorary Fellow of the Royal College of Surgeons (1930) Flavelle-medaljen (1931) Fellow of the Royal Society (1935) Kommendör av 1 klass av Brittiska imperieorden (1935) F.N.G. Starr Award (1936) Kanadas Hall of Fame inom medicin (1994) National Inventors Hall of Fame (2004) Fellow of the Royal Society of Canada Person of National Historic Significance Military Cross | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Sir Frederick Grant Banting, född 14 november 1891 i Alliston, Ontario, död 21 februari 1941 i en flygolycka vid Musgrave Harbour på Newfoundland, var en kanadensisk fysiolog.
Tillsammans med Charles H. Best och James Collip upptäckte han insulinet 1921, och de var de första att tillverka det i en form så att man kunde behandla diabetes framgångsrikt.
Han erhöll 1923 Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med John Macleod, vid vilkens laboratorium vid universitetet i Toronto forskningen genomfördes. Senare framkom det emellertid att den rumänske vetenskapsmannen Nicolae Paulescu eventuellt redan hade upptäckt insulinet några månader tidigare. Dessa påståenden har varit föremål för diskussion, bland annat då biokemisten Israel Kleiner testade bukspottskörtelextrakt i hundar år 1915. Samma sak gjorde läkaren Georg Ludwig Zuelzer redan år 1906.
|